---

---

Ja mamma, jag lovar, jag ska bättra mig.

Jag måste, för min egen skull. Detta håller fan inte längre, men jag är så trött, så jävla trött.

Jag känner mig som världens tjatigaste människa, men jag lever inte efter vad jag lär.

Jag har ingen motivation eller inspiration till skola eller något annat heller för den delen. Jag känner mig bara svag, bortglömst svag. Jag har inte kvar den där lilla gnistan som får mig att gå framåt, som får mig att vilja, jag bara är, och knappt att jag bryr mig.

Det är så jävla frustrerande. Jag vet att jag kan bättre, men jag hittar inte den sidan av mig. Jag känner mig inte deprimerad eller ledsen, men jag är irriterad nästan hela dagarna vilket går ut på alla jag älskar och bryr mig om. Det är inte rättvist, det är fan inte rättvist. Men jag kan inte hjälpa det, så snälla, fina ni, ha lite tålamod med mig, jag ska bättra mig, om inte för min skull så för eran skull.

Denna vecka har varit som en bomb för mig, både med bra och dåliga nyheter, som jag egentligen inte kan hantera, inte förstå. Jag bara lever med det. Men det gör så ont i hjärtat, jag gråter blod för detta.

Men tillsammans är man stark, med precis allt, tillsammans med er så tar jag mig upp och hittar mig själv igen.
Det är fan dags nu.






















Dom där fina människorna i mitt liv som gör det lilla extra, som jag älskar och aldrig skulle vilja leva utan, tack, tack för att ni är ni. ♥