Hej min lilla blogg, det var ett tag sedan jag tog hand om dig, matade dig med fina inlägg. Har inga planer på att hårdmata dig men några fina inlägg kan du väl få, en liten uppdatering kanske.

Sommaren börjar närma sig, jag känner lukterna jag inte känt på väldigt länge och jag känner hur bra jag börjar må på grund av det.
Jag har musiken i öronen och jag känner mig lycklig fast samtidigt deprimerad, jag kan inte förklara känslan, kan inte ge det något ord riktigt än, men hela jag går i svackor känns det som.

Jag tar studenten om 2 månader och det skrämmer mig ganska mycket, jag vet inte varför dock. Men att bli vuxen på papper, ska kunna klara sig själv och tappa barndomen är nog ganska skrämmande. Dagen efter studenten så vet jag att jag ska jobba, i hela mitt liv. Det finns ingen återvändo. Skolan har ändå varit den enda tryggheten med vardagen, man vet att man ska kliva upp för att gå till skolan, skriva uppsatser, vara less på allt, spy på lärare och ändå ha så jävla kul. Ska man bara acceptera att det ska försvinna? Helvete.
Det löser sig säkert, på något sätt. Man lär sig väl att acceptera framtiden och vad komma skall. Hoppas jag.